E-böcker och prismodeller

Eftersom e-boksfrågan innehåller många olika beståndsdelar som gör den komplex har vi valt att samla vanliga frågor och våra svar på dem här. Innehållet riktar sig främst till bibliotekschefer och medarbetare, men även journalister och invånare med stort intresse för e-böcker på bibliotek kan hämta information här.

Att kunna låna ut e-böcker och andra e-medier, exempelvis strömmande ljudböcker, blir en allt viktigare förutsättning för att biblioteken ska fortsätta vara relevanta för sina användare.

För närvarande tas nationella initativ från SKL, Sveriges kommuner och landsting, för att förhandla fram överenskommelser kring prissättning på e-böcker och tillgång till nyutgivna titlar för alla biblioteks räkning. Hittills har en överenskommelse träffats med ett förlag, Natur och Kultur, en överenskommelse som gynnar både bibliotek och förlag. Samtidigt har Elib infört en fri prissättning gentemot bibliotek vilket innebär att en nyutgiven e-bok numera kan kosta biblioteken flera hundra procent mer än för en tid sedan.

 

Stockholms och Malmös stadsbibliotek välkomnar den överenskommelse som SKL hittills tagit fram med ett förlag, och utgår ifrån att alla andra förlag följer efter inom rimlig tid. I väntan på att fler förlag ansluter sig till överenskommelsen kommer vi inte att låna ut e-böcker som är dyrare för biblioteken än det snittpris som är kärnan i överenskommelsen och som är 20 kronor per lån. Vi uppmanar andra bibliotek i landet att göra samma sak under den tidsperiod som krävs för att SKL ska kunna fortsätta driva ett arbete som kommer att gynna hela landets låntagare.


/Mikael Petrén och Per Mattsson

Fråga: Varför är överenskommelsen mellan SKL och förlaget Natur och Kultur så viktig?

Kort svar: För att den säkerställer ett snittpris för biblioteket på 20 kronor per utlån samtidigt som biblioteken får tillgång till förlagets hela utgivning, inklusive nyheter. Och för att den har lyckats visa att förlagens försäljning inte hotas av att biblioteken fritt får låna ut e-böcker, vilket gör överenskommelsen och prismodellen hållbar och säkerställer en balans mellan bibliotek och marknad på samma sätt som hittills i historien.

Långt svar: Att förmedla litteratur är en central del av bibliotekets verksamhet och e-boken blir en allt viktigare del av litteraturförmedlingen i takt med att e-boksläsningen ökar i samhället. Under de senaste åren har många förlag oroat sig för att bibliotekens utlåning skulle hota försäljningen av e-böcker och därför vidtagit olika begränsande åtgärder. Oftast har det handlar om att undanhålla nyutgivna titlar från bibliotek genom en karenstid på allt från en månad till ett år, och ibland genom att undanta vissa titlar helt. Det kan även gälla klassiker när de kommer i nyutgåva som e-bok.

Undanhållandet av litteratur är ett stort ingrepp i bibliotekets kärnverksamhet. Den tidigare självklarheten att bibliotek har rätt att att köpa in och låna ut böcker, något som grundar sig på en samhällelig acceptans av ett undantag i upphovsrätten för just bibliotek, är i praktiken satt ur spel när det handlar om e-böcker.

Det senaste som skett är att förlagen infört möjligheten till helt fri prissättning gentemot bibliotek, istället för det fasta priset på 18-20 kronor per utlån som tidigare gällt. Det innebär att en e-bokstitel nu kan kosta hur lite eller hur mycket som helst för ett bibliotek att låna ut, och att priset kan skifta från dag till dag. Den aktuella prissättningen visar att stora förlag som exempelvis Bonniers väljer att höja priset på nya titlar från 18 kronor till ca 70 kronor – en prishöjning på flera hundra procent. Det är en överprissättning som är tänkt att fungera som broms för utlåning eftersom inga bibliotek har råd att låna ut någon större mängd av e-böcker som kostar så mycket. I praktiken är det alltså ett nytt sätt av undanhållande, via prissättningen.

Anledningen till överprissättning, precis som andra former av undanhållande, är att främst de stora förlagen är oroliga för att utlåningen på biblioteken är ett hot mot deras försäljning. Men det som utgör bakgrunden till överenskommelsen mellan SKL och Natur och Kultur är ett statistiskt faktaunderlag som visar att hotet inte finns i verkligheten. Förlaget har, tillsammans med Stockholms stadsbibliotek, arbetat med simuleringar under ett års tid, baserade på uppgifter om faktisk utlåning och försäljning. Slutsaterna, både från förlags- och bibliotekshåll, är att biblioteksutlåningen inte har någon negativ effekt på försäljningen. Vi kan snarare se en tendens om motsatsen – när böckerna görs tillgängliga på biblioteken så lånas de visserligen ut mycket men försäljningen verkar samtidigt ta fart och ökar också.

Överenskommelsen är alltså lika viktig för förlagen som för biblioteken men framför allt är den viktig för läsarna som nu får tillgång till ett betydligt bredare och färskare utbud samtidigt som skattekronorna i bibliotekens mediebudgetar används på ett mer ansvarsfullt sätt.

Fråga: Vad går överenskommelsen ut på?

Kort svar: Biblioteket får tillgång till alla förlagets e-böcker, även de nyutgivna, och får låna ut dem hur många gånger som helst genom att betala för varje lån, en så kallad acessbaserad modell. Bibliotekets snittpris för utlån ska inte överstiga 20 kronor vilket följs upp löpande. Titlarna delas upp i tre grupper beroende på hur nya de är och biblioteket betalar lite mer för de nyare titlarna med ett maxpris på 30 kronor. Titlar som är 3-24 månader gamla kostar 20 kronor, och titlar som är äldre än 24 månader kostar 13 kronor att låna ut.

Långt svar: Biblioteket får tillgång till alla förlagets e-böcker och får låna ut dem hur många gånger som helst till ett visst pris per lån, vilket är en så kallad acessbaserad modell. Priset per lån varierar beroende på hur nyutgiven boken är, men modellen är utformad med utgångspunkt i att snittpriset för alla lån ska bli 20 kronor för biblioteket. Om detta inte visar sig stämma ska prismodellen justeras så att snittkostnaden hålls. Biblioteket tycker att det är rimligt att betala något mer för nyare böcker än för äldre, men inte så mycket som flera hundra procents påslag, vilket kan bli verkligheten med helt fri prissättning utan överenskommelse. I den här överenskommelsen finns ett tak på 30 kronor per nyutgiven titel. I takt med att titlar åldras sjunker priset på dem gradvis.

Böcker som är 0-3 månader kostar 30 kronor per utlån för biblioteket. Böcker som är 3-24 månader kostar 20 kronor och äldre böcker kostar 13 kronor. Förlaget och författarna får högre ersättning per e-bokslån än idag, samtidigt som biblioteket behåller ett snittpris som ligger nära den tidigare kostnaden på 18 kronor för alla e-bokslån, vilket delvis möjliggörs genom att den tidigare höga distributionskostnaden har sänkts.

Eftersom det är SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som förhandlat fram överenskommelsen kan alla Sveriges bibliotek använda sig av den här prismodellen för det aktuella förlagets titlar. Det är frivilligt för biblioteken att göra detta, och man gör det genom att sätta 30 kronor som högsta tillåtna kostnad för titlar i utlåningssystemet från de förlag som SKL har en överenskommelse med. Förlaget uppdaterar kontinuerligt priset på titlarna enligt trappstegsmodellen. SKL och förlaget följer tillsammans upp att modellens principer och prissättning följs. Modellen testas under ett år. Efter denna period träffas parterna för att stämma av hur arbetet har gått. Under tiden förs diskussioner mellan SKL och andra förlag för att se om fler kan ansluta sig till överenskommelsen.

Fråga: Vad är det för skillnad mellan accessbaserad och licensbaserad prissättning?

Den accessbaserade modellen innebär att biblioteket betalar för varje enskilt lån medan en licensavgift ger tillgång till en viss mängd lån under en viss tid. En del bibliotek har upplevt att det är enklare att hålla sina inköpsbudgetar med licenser eftersom man betalar ett fast pris, som ett abbonemang. Vi på Stockholms och Malmös stadsbibliotek ser dock en stor mängd nackdelar för biblioteket och deras e-bokslåntagare med en licensmodell så som den är utformad i dagsläget, och många fler fördelar med en accessbaserad modell, särskilt i kombination med en bra överenskommelse om prissättning som i fallet mellan SKL och Natur och kultur.

Det som är dåligt med licensmodellen är bland annat att biblioteket betalar i förskott utan att veta om antalet lån som ingår i licensen verkligen kommer att utnyttjas. Licenserna gäller inte för samtidiga lån, vilket gör att låntagarna tvingas stå i kö för populära titlar, trots att en av de stora fördelarna med digital utlåning är att den möjliggör många samtidiga läsare. Utbudet av titlar i de licenser som finns är litet och motsvarar mindre än en femtedel av alla titlar. Det är också krångligt att hantera licenserna administrativt eftersom biblioteket behöver flera med olika livslängd. Biblioteket får det också svårt att köpa in enskilda titlar efter förfrågan från användarna. För små bibliotek blir det dyrt och svårt att bygga en större e-bokskatalog med hjälp av licenser. I USA, där licenser är vanligast, har stora bibliotek ett bredare utbud av e-böcker än små bibliotek, vilket inte är en utveckling som är önskvärd i Sverige.

Fråga: Hur ska biblioteket kunna ha kontroll över kostnaden för sina e-bokslån?

Begränsningar, eller friktion, bör inte finnas inlagd i förlagens prismodell, vilket blir fallet både med licenser och med helt fri prissättning. Biblioteken behöver själva kunna hantera sin utlåning och styra över hur eventuella begränsningar gentemot låntagarna ska utformas. Det finns behov av ett tekniskt gränssnitt som alla bibliotek kan använda gentemot alla nuvarande och kommande distributörer av e-böcker och det är önskvärt att KB, Kungliga biblioteket, tar ansvar för ett sådant tekniskt gränssnitt, en nationell e-bokshubb.

Om det i grunden finns en överenskommelse mellan SKL och många förlag som ger garantier för en rimlig prissättning över längre tid, så underlättar det för biblioteken att göra beräkningar av kostnaderna för sin e-boksutlåning.

Fråga: Stockholms stadsbibliotek har deltagit aktivt med att få fram den här överenskommelsen mellan SKL och Natur och Kultur. Är det en överenskommelse som passar bättre för Stockholm och Malmö än för andra bibliotek i landet?

Simuleringen som ligger till grund för överenskommelsen har baserats på utlåningen i hela landet. Den är alltså inte mer fokuserad på Stockholms stadsbibliotek än på något annat bibliotek. Eftersom överenskommelsen använder en accessbaserad prismodell blir det dessutom billigare för mindre bibliotek att bibehålla en stor e-bokskatalog än via inköp av licenser. Vår övertygelse är att överenskommelsen är en mycket bra lösning för hela landets bibliotek och låntagare genom att den ger tillgång till alla nyutkomna titlar till många samtidiga läsare och att snittkostnaden för e-bokslånen ligger kvar på en rimlig nivå.